The Phone House ringer. Och ringer. Och ringer. Dom vill sälja på mej en ny mobil. Och få mig att binda mitt abonnemang i två år. Mitt abonnemang har gått ut men rullar på som vanligt ändå. Fast utan bindningstid. Det kan inte The Phone House tillåta. Dom tycker att jag ska binda, för då kan jag få en ny mobil också. För bara 100 kronor extra i månaden. I 24 månader. Jag räknar lite i huvudet och kommer fram till att det blir 2.400 kr. Jag tycker det är lite mycket och vill inte vara med längre. Jag tackar för samtalet och lägger på.
Sen kollar jag på deras hemsida vad mobilen kostar utan abonnemang. Bara kontant. Den kostar 1.000 kr. 1.400 kr extra för att få binda mej till Comviq i 24 månader. Bra deal där.
När dom ringer för tredje gången på en vecka så är det ingen som presenterar sig. Jag hör bara två killar i bakgrunden sitta och snacka skit och skratta på ett hö hö hö-igt drygt sätt. Efter kanske en halv minut tröttnar jag på den ofrivilliga underhållningen och dristar mig till ett “hallå?”.
En röst svarar “hallå”. Den visar sig tillhöra en dryg göteborgsk kille som envisas med att kalla mej vid namn i var och varannan mening. Det går inte så bra. Jag vet vad han är ute efter. Jag har läst på och vet att hans deal är värdelös. Det är bättre utan deal. Jag förklarar för honom att jag inte går på den lätta. Han blir inte bara dryg utan arg också. Han säger i snäsig ton att “Du är inte så intresserad av att köpa nånting över telefon va?” Nej, konstaterar jag. Han blir arg och slänger på luren utan att knappt avsluta samtalet. Trevlig kille.
Jag behåller min tre år gamla mobil ett tag till tror jag. Köper jag en ny blir det troligen inte på The Phone House.
Senaste kommentarer